Jag saknar dig otroligt mycket, trots att det bara har gått 4 och en halv timme. 84 timmar kvar nu..
Det jobbigaste med att vara kär är saknaden, man vill vara varje minut med den. När man är åtskilda så känns det hemskt, som om något saknas. Just nu vill jag bara ha dig här. Bara att kunna hålla din hand, bli omhållen av dig. Andas i takt med dig, känna dina hjärtslag...
Jag vet inte hur jag ska kunna förklara med ord hur jag känner för dig...
Men jag älskar dig verkligen, inifrån och ut.
Du är allt för mig, och så mycket mer därtill..
Du får mig at skratta, du får mig att orka med dom mest jobbiga dagarna.
När jag inte orkar gå upp på morgonen så tänker jag på dig, tänker att jag kommer träffa dig
och då är det inte lika jobbigt att gå upp och åka iväg.
Att vakna upp bredvid dig, att se hur fridfull du ser ut när du sover, det är lycka.
Det är en så otroligt underbar känsla, att få sova med den man älskar, att få känna din kropp emot min.
Du finns i mitt hjärta, och där vill jag ha kvar dig.
Du är den som cirkulerar i mina tankar, natt som dag, dag som natt.
Du är den ända för mig.
Att få se in i dina ögon gör så att min mage börjar pirra, blir kär på nytt.
När jag låter mina läppar röra dina är det som om tiden stannar upp en sekund eller två.
Det är ögonblicken med dig som jag bara vill stanna upp, vara kvar där för alltid.
Jag vet inte vad jag kan skriva mer så att du verkligen förstår..
Jag älskar dig Lehandro.. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar