Varför kan jag aldrig fatta i tid?

Det kanske är dags för mig att inse?
Det som jag vill kommer aldrig att ske. 
Varför kan jag inte bara inse det.
Det bästa vore kanske att jag glömmer dig nu, innan allt har gått för långt? 
Fast det kanske det redan har gjort.
Jag vet varken in eller ut längre. 
Ändringarna sker så snabbt att jag inte hinner med i ditt tempo.
Jag orkar inte med. Såras varje dag. <intalar mig själv att glömma dig, men det går inte. 
Blir påmind om dig hela tiden.


Kärlek. är lek.


Nej, det är inget för mig. Men tro fan att det är det som har drabbat mig.


Nu ska jag ta mig ur den här skiten. Jag är ung, jag har flera år på mig att hitta mig själv och den som är menad för mig.